Under åren har det också uppförts ett antal solvärmeanläggningar av bostadsbolag med fjärrvärmeanslutna byggnader. Initialt anslöts anläggningarna på sekundärsidan för att förvärma varmvatten i fastigheterna. Sedan början av 2000-talet har det också anslutits ett antal anläggningar till fjärrvärmesystemets primärledning i samarbete med fjärrvärmeleverantören.
Förenklade principskisser för flerbostadshus med fjärrvärme med och utan solvärme visas i figur 1–3. De olika systemalternativen kan i princip appliceras på alla typer av byggnader med fjärrvärme. Mer detaljerade principskisser finns i kapitel 11 i Svensk Fjärrvärmes rapport 2009:3 ”Fjärrvärmecentralen – Kopplingsprinciper.
Sett från fjärrvärmeleverantörens sida kommer fjärrvärme till den aktuella fastigheten att minska under sommarmånaderna oavsett om kunderna bygger en egen anläggning i sekundärsystemet eller ansluter anläggningen direkt till fjärrvärmesystemet.
Det senare fallet med en primärvärmekopplad anläggning kan dock öppna upp nya driftstrategier och affärsmöjligheter för fjärrvärmeleverantören, såväl i större som mindre fjärrvärmenät.
Anslutning i sekundärsystem
Redan 1985 uppförde Bostadsbolaget i Göteborg cirka 1 700 m2 takintegrerade solfångare på två stora miljonprogramsbyggnader i Hammarkullen. Ett av höghusen i Hammarkullen monterades ner på 90-talet (när det fanns för många lägenheter i Göteborg) men det andra finns fortfarande kvar, liksom solvärmeanläggningen.
Ett annat exempel från Göteborg är Gårdstensbostäder som i samband med takrenovering installerat takelement med tillsammans cirka 1 400 m2 integrerade solfångare på sex höghus under perioden 1999–2004. Se bild 1. Varje höghus har 230 m2 solfångararea som förvärmer varmvatten i 80-talet lägenheter (cirka 3 m2 solfångararea per m2 lägenhetsarea).
Den här typen av anläggning dimensioneras utgående från varmvattenbehovet i den undercentral där man ansluter anläggningen med en eller flera ackumulatortankar, värmeväxlare och övrig utrustning. Se figur 1 och 2. Då man dimensionerar för att täcka 30–40% av det årliga värmebehovet för varmvatten kan det årliga värmeutbytet vara i storleksordningen 400 kWh/m2.
Anslutning i primärsystem (fjärrvärmenätet)
Då beslöts att använda solvärme i anslutning till Bo01-projektet i Malmö utvecklade Sydkraft (numera E.ON) ett system där tiotalet solvärmesystem på olika fastigheter anslöts direkt till fjärrvärmesystemet i Västra Hamnen. Se figur 3.
I anslutning fick också Kockum Fritid en uppfräschning med solfångare på fasaderna. Dessa anläggningar följdes sedan upp av Malmö Stadsfastigheter som anslöt fyra anläggningar på motsvarande sätt. Den största med drygt 1 000 m2 solfångare uppfördes på Heleneholmskolans tak. De senaste åren har sedan ytterligare tjugotalet liknande anläggningar installerats av olika bostadsbolag på olika orter.
Den här typen av anläggning dimensioneras utgående från tillgänglig takarea (ibland fasadarea) och dimensionen på fjärrvärmeledningen till den aktuella byggnaden. Anläggningarna består förutom solfångare i huvudsak av en värmeväxlare (och övrig utrustning, pumpar, ventiler, med mera) för överföring av solvärmen till fjärrvärmenätet.
Det ger en enklare anläggning utan ackumulatortank, men kräver en mer avancerad styrning och leder till en högre arbetstemperatur i solfångarna (speciellt om fjärrvärmesystemet har hög returtemperatur), vilket gör det svårt att få lika högt värmeutbyte som om anläggningen ansluts till byggnadens varmvattensystem.
Därutöver krävs ett avtal mellan fastighetsägaren och fjärrvärmeleverantören som reglerar hur inmatad solvärme från fastigheten hanteras i förhållande till köpt fjärrvärme till fastigheten.